Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
vände lian svagt, ty lian ville mycket gärna lia
kaffe.
Men hon var redan pa väg till köket. Efter en
kort stund kom hon tillbaka med en aptitlig
kaffebricka.
— Inte visste jag att du också sjunger, sade
morbror Malte, då hon serverade honom.
— Det gör jag inte heller, sade Gertrud leende,
förlägen över att han skulle ha hört det.
— Inte? Vad gjorde du nyss då, när jag kom
ned?
— .la, så här, i enrum med pappa, kan jag nog
sjunga lite. Men aldrig för främmande.
— Räknar du mig för främmande?
Gertrud vissto inte riktigt vad hon skulle svara
och dolde därför sin förlägenhet under ett litet
skratt.
— Den saken svarar du både ja och nej på, kan
jag märka, sade morbror Malte.
Sedan han druckit sitt kaffe och hon kom igen
efter att ha burit ut brickan, bad han henne sjunga.
— Men jag liar inte alls Evas röst.
— Jag ber dig inte heller sjunga med Evas röst
utan mod din egen, sade han torrt.
Hon skrattade åt hans replik, och som hon fann
det dumt att krusa, satte hon sig vid orgeln igen
och sjöng en julsång.
Sedan ville hennes far höra en jultext läsas. Hon
hade ju lovat honom en julotta, och inte behövde
hon frångå det löftet, därför att morbror Malte
kommit med.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
