- Project Runeberg -  Upsala studenters vårfest den 12 maj 1865 /
4

(1865) [MARC] Author: Julius Ebbe Centerwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Upsala studenters vårfest

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stor transparent, genom qvällens stillhet ljödo tonerna af
"Vintern rasat ut bland våra fjellar", hvarmed
sångföreningen helsade en af sina ledamöter välkommen tillbaka;
sakta flöt båten mot land, vattenfallet brusade och en
medelålders mamsell utropade: "Gudskelof att man är framme!"
Nu blef åter lif, hvar och en sökte reda på sina vänner
och bostäder, men somliga blefvo utan, och så vardt ända
på dagen före festen.

Många och skiftande drömmar drömdes den natten i
Upsala. En arrangör drömde att eldsvåda förstörde alla
tillrustningarne, ett äldre fruntimmer att domkyrkan
ramlade, och flera att åska med hagel och regn tillintetgjorde
hela festen. Märkvärdigast af allt var det, som en ung
flicka berättat oss. Hon drömde, eller rättare sagt, i
drömmen tänkte hon — föröfrigt något hvarmed hon icke just
mycket sysselsatte sig i vakande tillstånd men —

"Durch den Labyrinth der Brust,
Wandelt in der Nacht
Was von Menschen nie gewusst
Oder nie gedacht",


"hvad är det som nu drar alla menniskor till Upsala? Icke
är det den förmodade prakten i tillrustningarna: för den,
som är van vid hoffester, parader, spektakler, Tuneser- och
Araberhästar, kan det icke hafva så särdeles mycken
lockelse. Icke heller kan det vara den glans af historiska
och lärda minnen, som omskimrar det gamla Upsalir,
något, som åtminstone ett fruntimmer icke just lär bry sig
mycket om. Nej, det är fastmer den ungdom och vårdoft,
som hvilar öfver staden, det är sång och glädje och poesi,
det är den friskhet och lust, som sväller i så många
ynglingahjertan (som man ser gick den unga damen i
drömmen betydligt öfver sin portée i vakande tillstånd), med
ett ord" — längre hade hon icke hunnit i sitt drömmande
raisonnement eller raisonnerande dröm, då hon väcktes af
klingande stämmor nedifrån gatan. Det var bekanta
studenter, som höllo serenad. Öfverlycklig och glad öfver
hyllningen tände hon ljus och hörde med stigande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:53:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varfest65/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free