- Project Runeberg -  Vargens son. Skildringar från polartrakterna /
7

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vita tystnaden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ruth — du skall inte behöva svälta mycket längre,
och inte bära mockasiner heller.»

Vid dessa ord förvandlades det dystra uttrycket
i kvinnans ansikte; i hennes ögon lyste en stor
ömhet för hennes vite herre — den förste vite man hon
någonsin hade skådat — den förste man hon hade
sett behandla en kvinna bättre än ett djur eller en
lastdragare.

»Ja, Ruth», fortsatte hennes man på den rotvälska,
varigenom de kunde göra sig förstådda av varandra,
»vänta bara tills vi bli klara att ge oss härifrån.
Då ta vi vit mans kanot och bege oss till stora salta
vattnet. Ja, det är svårt vatten, styggt vatten —
stora vågberg, som dansa upp och ned ständigt och
jämnt. Och vattnet är så stort och så långt, långt
bort — du får resa tio sovtider, tjugu sovtider,
fyrtio sovtider» (han räknade antalet dagar på sina
fingrar) »hela tid vatten, styggt vatten. Och så
kommer du till en stor, stor by med väldigt mycket
folk, alldeles som mosquitos här nästa sommar. Och
wigwams — å, så stora och höga — som tio, tjugu
furor.»

Han tystnade hjälplöst, kastade en vädjande blick’
på Malemute Kid och staplade med teckenspråk
mödosamt upp de tjugu furorna på varandra.
Malemute Kid smålog litet hånfullt, men Ruth spärrade
upp ögonen av undran och glädje, ty hon trodde
nästan att han skämtade, och denna nedlåtenhet
fröjdade hennes stackars kvinnohjärta.

»Se’n stiger du in i en — i en låda, och så paff!
far du uppåt med den.» Han kastade upp sin tom-

7

t

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:39:03 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vargensson/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free