- Project Runeberg -  Vargens son. Skildringar från polartrakterna /
38

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vargens son

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

han var illa till mods. Hans ansikte var
förskräckligt att skåda, ty dess ena hälft hade en gång blivit
nästan bortsliten genom ett ohyggligt slag. Till
sist slog han sig för bröstet med knuten hand så att
det dånade som en trumma, och hans röst larmade
som bränningen i en grotta vid oceanen.

»Jag är Björnen — Silvertoppen och son av
Silvertopp ! Då min röst ännu var som en ung flickas,
slog jag lodjur, älgar och renar. Då den ljöd som
järvens skrik under en stendös, gick jag över bergen
mot söder och slog tre män av den Vita flodens
stam. När den liknade stormens dån, mötte jag en
grå björn, men vek icke åt sidan för honom.» Här
tystnade han och förde handen betydelsefullt över
sina ohyggliga ärr.

»Jag är inte som Räven. Min tunga är frusen som
floden. Jag kan inte hålla långa tal. Mina ord äro
få. Räven har sagt, att stora ting skola ske i natt.
Godt! Talet flyter från hans läppar som vårens
källsprång, men han är sparsam med handling. I
natt skall jag kämpa mot Vargen. Jag skall dräpa
honom, och Zarinska skall sitta vid min eld. Björnen
har talat.»

Ehuru ett helt helvete rasade omkring Mackenzie,
höll han likväl stånd. Då han visste, att hans bössa
skulle vara honom till föga nytta vid ett
handgemäng, sköt han bägge revolvrarna framåt i bältet,
färdiga att användas, och drog till hälften av sina
vantar. Han visste, att det icke fanns den ringaste
förhoppning för honom, om de angrepo honom i
flock, men trogen sitt ord, beredde han sig att dö

38

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:39:03 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vargensson/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free