- Project Runeberg -  Vargens son. Skildringar från polartrakterna /
39

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vargens son

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

med sammanbitna tänder. Björnen höll emellertid
sina kamrater tillbaka^ de våldsammaste drev han
undan jned sina fruktansvärda nävar. Då larmet
begynte sakta sig, kastade Mackenzie en blick bort
till Zarinska. Hon var härlig att skåda, där hon
stod framåtlutad i sina snöskor med halvöppen mun
och skälvande näsvingar, som en tigrinna färdig
till språng. Hennes stora, svarta ögon voro fästade
på hennes stamförvanter med ett uttryck av fruktan
och /trots. Hennes spänning var så stark, att hon
glömde att andas. Med sin ena hand krampaktigt
tryckt mot bröstet och den andra hårdt sluten kring
hundpiskan, stod hon där som förvandlad till 6ten.
Då han såg på henne, tycktes detta bereda henne
lättnad. Hennes muskler slappades, och med en tung
suck drog hon sig tillbaka och gav honom en blick
av outsäglig ömhet.

Thling-Tinneh försökte att få tala, men hans folk
överröstade honom. Då trädde Mackenzie fram.
Räven öppnade munnen till ett genomträngande
skrik, men Mackenzie isusade emot honom så
ursinnigt, att han tog ett steg tillbaka, och skriket
stannade gurglande i hans strupe. Hans förfäran
hälsades med skallande skratt, och detta lilla
inten-mezzo åstadkom ett visst lugn, så att Mackenzije
fick tillfälle att tala.

»Bröder! Den vite mannen, som ni kalla Vargen,
har kommit till er med ärliga ord. Han var inte
som eskimån; det fans ingen lögn i hans mun.
Han kom som en vän och ville vara er en broder.
Men edra män ha talat, och tide,n för blida ord är

39

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:39:03 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vargensson/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free