Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I fjärran land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som de hade viskat till honom i hans drömmar, det
skulle nu gå i fullbordan. De ledde honom tyst,
helt tyst bort till vedstapeln, och de lade yxan i
hans händer. Så hjälpte de honom att öppna dörren
till hyddan igen, och han var viss att de stängde
den också — åtminstone hörde han den smälla till
och klinkan falla igen. Och han visste, att de
väntade utanför, väntade på att han skulle fullborda
sitt värv.
»Carter! Hör nu, Carter!»
Percy Cuthfert blev skrämd av uttrycket i den
andres ansikte, och han skyndade sig att få bordet
mellan sig och honom.
Carter Weatherbee följde efter, utan brådska och
utan att förivra sig. Det fanns varken
barmhärtighet eller vrede i hans ansikte, utan snarare det
tåliga, slöa uttrycket hos en man som har ett
bestämt arbete att fullgöra och tar itu därmed helt
metodiskt.
»Vad står på, Carter ?»
Kontoristen tog ett språng tillbaka och avskar den
andres reträtt mot dörren, men sade icke ett ord.
»Nå, men hör nu, Carter! Låt oss resonera. Var
hygglig nu!»
Cuthfert tänkte sig hastigt om och utförde sedan
en blixtsnabb manöver i riktning mot sängen, där
han hade sin pistol liggande. Utan att släppa den
vanvettige kamraten ur sikte, kastade han sig
baklänges över kojen och grep vapnet.
»Carter!»
83
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
