- Project Runeberg -  Vargens son. Skildringar från polartrakterna /
85

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I fjärran land

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vara under fryspunkten, och det var is där nere vid
dörrkanten. Han kunde visserligen icke se det, men
på grund av föregående erfarenheter var han i stånd
att bedöma frostens framsteg efter temperaturen i
hyddan. Nu måste de nedre gångjärnen snart vara
vita. Skulle det som nu händt någonsin komma till
världens kännedom? Hur skulle hans vänner ta det?
De skulle läsa om det vid kaffet och tala om det
på klubbarna. Han såg alltsammans så tydligt.
»Stackars Cuthfert», mumlade de, »han var i alla
fall ingen dålig pojke.» Han smålog åt deras lovtal
och gick vidare för att få sig ett turkiskt bad. Det
var samma trängsel som vanligt på gatorna.
Underligt att ingen lade märke till hans
älghudsmockasiner och hans trasiga, tyska strumpor! Han
skulle ta en droska. Och efter badet vore det inte
illa att bli ra,kad. Nej — han skulle äta först.
Stek och potatis och grönsaker — å, så färskt det
var alltsammans! Och vad var nu det? Fyrkantiga
bitar honungskaka, ambra som flöt i klara
strömmar. Men varför så mycket ? H,a ha ha — aldrig
skulle han orka med att förtära allt detta. Ville
han ha sina stövlar borstade? Ja visst! Han satte
upp sin fot på lådan. Sikoputsaren såg nyfiket upp
på honom — och så kom han ihåg sina mockasiner
och gick hastigt sin väg.

Hör! Bestämt var det inte vindflöjeln som
snurrade omkring. Nej — det surrade bara i hans öron.
Det var alltsammans — bara en susning. Nu hade
rimfrosten säkert stigit till låset. Antagligen hade
till och med de övre gångjärnen fått sitt. Mellan

85

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:39:03 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vargensson/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free