Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En skål för den, som är ute på färdvägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Skål för den som är ute på färdvägar i natt!
Måtte hans reskost räcka till, hans hundar hålla sig
raska och hans tändstickor aldrig bli våta I» —
»Klatsch! Klatsch!» — Utanför hördes
hundpiskans välkända smällande, hundarnas gläfs och tjut
och det knarrande ljudet av en släde, som
stannade vid hyddan. Samtalet avstannade, medan man
väntade på vad som skulle komma.
»Det var en av gamla stammen — sörjer först för
sina hundar och sedan för sig själv», viskade
Male-mute Kid till Prince, medan de lyssnade till ljudet
av smällande käftar och det varglika tjutet, som
upplyste deras erfarna öron om att den nykomne
var i färd med att driva deras hundar tillbaka,
medan han fodrade sina egna.
Så kom knackningen, som de hade väntat på, rask
och käck, och den främmande steg in. Bländad av
ljusskenet, stannade han några ögonblick vid
dörren och gav därigenom de innevarande ett tillfälle
att betrakta honom noga. Det var en imponerande
gestalt och mycket målerisk i sin polardräkt av ylle
och pälsverk. Två eller tre tum över sex fot lång
och med motsvarande axelbredd och bröstvidd. Hans
slätrakade ansikte var ljusrödt av kylan, de yviga
ögonbrynen voro vita av rimfrost och öronlapparna
och nackskärmen på den stora vargskinnshuvan
hängde lösa. Det såg ut som om själva kung Frost
hade stigit in till dem från nattens mörker. Över
skinnjackan bar han ett pärlbroderat bälte, vari
två revolvrar och en jaktkniv sutto instuckna.
Förutom den oundgängliga hundpiskan bar han dess-
90
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
