- Project Runeberg -  Vargens son. Skildringar från polartrakterna /
110

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prästens rättigheter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en matador på French Hill — att få höga tankar
om sig själv och glömma, att han hade sin hustru
att tacka för alltsammans. Den dag, då Wharton
fick höra talas om, hur Bentham hade förgått sig
mot Grace, uppsökte han henne och talade ord i vild
yra. Detta gjorde henne mycket lycklig, ehuru hon
ej ville höra på honom, utan tog löfte av honom,
att han aldrig mer skulle tala till henne på detta sätt.
Hennes tid var ännu icke kommen.

Men solen skred tillbaka på sin vandring mot norr.
Midnattsmörkret förbyttes till gryningens blygråa
dager, snön smälte, det blev vatten på isen, och
vaskningen började. Dag och natt gled den gula
lersanden genom vasktrågen och avlämnade sin
lösesumma till de energiska männen från södern. Och
under dessa bråda tider kom Grace Benthams stund.

En sådan stund kommer en gång för oss alla —
det vill säga för dem som icke äro för flegmatiska.
Det finns människor som äro goda — icke av
inrotad kärlek till dygden, utan av pur maklighet. De
av oss, som ha svaga ögonblick, skola förstå detta.

Edvin Bentham stod och vägde av guldstoft vid
disken i Förks bar — alldeles för mycket av hans
guldstoft hamnade där —■ då hans hustru gick
utför sluttningen och smög sig in i Clyde Whartons
hydda. Wharton väntade henne icke, men det
förändrade icke saken, och mycket av det elände som
följde och mycken fåfäng väntan kunde ha
undgåtts, om icke fader Roubeau hade fått se henne
och följt efter. — —

»Min vän . . .»

110

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:39:03 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vargensson/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free