- Project Runeberg -  Vargens son. Skildringar från polartrakterna /
141

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guldkungens hustru

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stunden bad hon och den andra gjorde hon upp
planer, och då hon aldrig brukade vara senfärdig
med att fatta beslut eller att utföra dem, spände
hon en kväll sina hundar för släden, surrade
omsorgsfullt fast sin lille gosse i densamma och körde
sin väg i all hemlighet.

Ännu var Yukon öppen, men strandisen växte
för varje dag och gjorde vattenrännan allt smalare.
Ingen som icke själv har prövat på det kan föreställa
sig vad Madeline utstod under dena färd på hundra
mil, då hon körde över isen utmed stranden, eller
vilken möda och ansträngning det var att komma
över två hundra mils packis, som hopade sig sedan
floden frös till fullständigt. Men Madeline var
indi-dianska och hon gjorde det, och en afton knackade
det på Malemute Kids dörr. Nu fick han spänna
ifrån ett koppel utsvultna hundar, lägga en duktig
liten gosse till sängs och ägna sina omsorger åt en
utmattad kvinna. Han tog av hennes stelfrusna
mockasiner, medan hon berättade för honom, och stack
spetsen av sin kniv i hennes fötter för att undersöka,
huru hårt de voro frusna.

Oaktat sitt barska sätt hade Malemute Kid en
viss kvinnlig vekhet, som kom den ilsknaste varghund
att fatta tillit till honom och lockade det mest
förstelnade hjärta att ge honom sitt förtroende. Och
det utan att han sökte det. Hjärtan öppnade sig
för honom självmant som blommorna öppna sig för
solen. Själva prästen — fader Roubeau — påstods
ha biktat sig för honom, och Nordlandets män och
kvinnor kommo ständigt och knackade på hans

141

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:39:03 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vargensson/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free