- Project Runeberg -  Vargens son. Skildringar från polartrakterna /
145

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guldkungens hustru

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

indiansk brytning och de traditionella strupljuden.
Även detta försökte hennes lärare arbeta bort och
var på god väg att lyckas.

Under nästa uppehåll i dansen gjorde Prince en
ny iakttagelse.

»Jag försäkrar dig, att vi ä’ inne på galen väg»
Kid», sade han. »Hon kan omöjligt lära sig dansa
i mockasiner. Skaffa- henne balskor och släpp henne
sedan på ett bonat golv, så få vi se.»

Madeline lyfte upp sin ena fot och betraktade
misslynt sina oformliga mockasiner. Förr om
vintrarna hade hon dansat natt efter natt med detta
slags fotbeklädnad, både i Circle City och vid
Forty-Mile, utan att någon haft något att anmärka.
Men nu däremot — ja, om det var något galet, så
tillkom det Malemute Kid att veta det och icke henne.

Malemute Kid visste det, och han hade säker blick
för proportioner. Han tog på sig vantar och mössa
och gick utför höjden för att göra ett besök hos
mrs Eppingwell. Hennes man, Clove Eppingwell,
spelade en framstående roll inom samhället som en
av guvernementets ämbetsmän. Kid hade lagt märke
till hennes små fötter en kväll på guvernörens bal.
Och då han visste, att hon var lika älskvärd som
vacker, föreföll det honom lätt att be henne om en
viss liten tjänst.

Då han hade kommit tillbaka, gick Madeline ett
ögonblick in i det inre rummet. Då hon kom ut
därifrån, blev Prince slagen av häpnad.

»För tusan!» utbrast han. »Vem skulle ha trott det?
Eln sådan liten häxa! Sannerligen — min egen syster.»

145

(7argens son. 10.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:39:03 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vargensson/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free