Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En ny Odyssevs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tusen mil härifrån vid kusten av Behrings hav,
och han for fram som om den onde hade varit efter
honom. Ingen fick någonsin veta, varifrån han var,
men han måste vara långväga ifrån. Han var
förskräckligt medtagen, då han fick proviant hos de
svenska missionärerna vid Golovin Bay och
frågade om vägen söderut. Det hörde vi sedan. Han
övergav vägen utmed kusten och färdades rakt
över Nortons sund. Förskräckligt väder, snöstorm
och motvind, men han slog sig fram där kanske
tusen andra skulle ha satt livet till. Vid St. Michaels
tog han miste om vägen och kom i land vid
Pasti-lik. Då hade han mist alla hundarna så när som
på två, och själv var han nästan ihjälsvulten.
Och ändå var han så ivrig att komma i väg igen,
att fader Roubeau måste rusta ut honom med
proviant. Men hundar kunde han inte skaffa honom,
för han gick själv och väntade på att jag skulle
komma hem, så att han kunde få ge sig ut på en tur.
Men den nye Odessevs var emellertid för klok att
ge sig av utan hundar, och så gick han där och
drev i åtskilliga dagar. På sin släde hade han en
bunt de allra vackraste utterskinn — havsutter,
skall du veta — värde sin vikt i guld. Nu bodde
där i Pastilik en gammal Shylock, en rysk
krämare, som hade hundar i överflöd. Nå, de
resonerade inte så länge om saken, men när den
besynnerliga resenären gav sig i väg söderut, var
det med ett spann, som kunde sträcka ut. Och
gamle Shylock hade fått utterskinn. Jag såg dem,
och de voro verkligen praktfulla. Vi räknade ut,
att hundaffären hade inbringat honom minst fem-
166
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
