- Project Runeberg -  Vargens son. Skildringar från polartrakterna /
182

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En ny Odyssevs

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

födde sonen skulle äga allt, som hade tillhört hans
far före honom, och att de andra bröderna och
systrarna skulle hjälpa sig bäst de kunde. Och de
gåvo oss andra lagar. De visade oss nya sätt att
fånga säl och dräpa björnar, som det fanns fullt
av i skogarna, och de lärde oss att samla större
förråd för den svåra tiden. Och allt detta var godt.

Men sedan de hade blivit hövdingar och det inte
fanns flera av vårt folk, som trotsade deras vrede,
började de underliga vita männen att strida mot
varandra. Och den vars blod jag har inom mig,
stack sitt sälspjut en hel armslängd genom den
andres kropp. Deras barn fortsatte striden efter dem;
och många mörka dåd övades ända till min tid, så
att det aldrig levde kvar mer än en av vardera
släkten, som kunde fortplanta sina förfäders blod.
Jag var ensam av min släkt. Och av den andra
fanns där blott en flicka, Unga, som bodde hos sin
mor. Hennes far och min kommo en natt icke
tillbaka från fisket; men sedan drevo de upp på
stranden med högvattnet, och de höllo varandra
hårdt omslingrade.

Folket undrade på grund av det stora hatet mellan
de bägge släkterna, och de gamla männen skakade
på huvudet och sade, att striden säkert skulle
fortsättas, när barn föddes åt henne och åt mig. Allt
detta talade de med mig om, då jag var ett barn, och
till sist började jag betrakta Unga som en fiende,
som skulle ge livet åt barn, vilka skulle strida med
mina. Jag tänkte på detta dag efter dag, och då
jag blev yngling, kom jag att fråga, varför det
skulle vara så. Och de svarade: »Vi veta det

182

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:39:03 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vargensson/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free