- Project Runeberg -  Vargens son. Skildringar från polartrakterna /
191

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En ny Odyssevs

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hårda som järn och vunno guld genom sina
medmänniskors svett och sorg. Och ändå hörde jag
icke ett ord om dem jag sökte, förrän jag vände
tillbaka till havet, så som en säl vänder om till
parningsplatserna. Men detta var vid en annan
hamn i ett annat land, som låg mot norr. Och
där hörde jag rykten om den gulhårige sjöfararen
och fick veta, att han var säljägare och just då var
långt ute på oceanen.

Och så tog jag hyra på en sälskonare med en
hop tröga Sivasher och följde hans spårlösa väg
mot Norden, där jakten just då pågick som bäst.
Och vi voro borta i många tröttsamma månader
och prejade många av fiskarflottan och hörde
mycket om hans vilda bedrifter. Men aldrig en enda
gång kommo vi i hans närhet på havet. Vi gingo
norrut, anda till Pribyloffsöarna, dödade salar i
massor vid kusten och förde deras varma kröp*
par ombord, tills trån och blod strömmade ur
våra spygatter och ingen kunde stanna på däck.
Så blevo vi jagade av en ångbåt, som sköt på oss
med stora bössor. Men vi satte till segel, så att
vågorna sköljde över däcket och spolade det rent
och så kom där dimma och gömde oss.

Det har berättats, att just medan vi flydde för
ångbåten med fruktan i våra hjärtan, kom den
gulhårige sjöfararen in till Pribyloffsöarna och gick rakt
ner till faktoriet, och medan en del av hans folk
höll kompaniets tjänare bundna, lastade de övriga
hans skepp med tiotusen färska skinn från salthusen.
Jag säger, att det berättas så, och jag tror att
det var sant. Ty medan jag färdades längs kusten

191

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:39:03 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vargensson/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free