Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En ny Odyssevs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och aldrig råkade på honom, hörde man överallt
på de nordliga haven vilda historier om hans
oför-vägenhet och mod, så att de tre folken, som ha land
därborta, sökte efter honom med sina skepp. Och
jag hörde också talas om Unga, och hon var alltid
med honom. Hon hade lärt hans folks seder, sade
de, och var lycklig. Men det visste jag bättre —
jag visste, att hennes hjärta längtade tillbaka till
hennes eget folk vid Akatans gula kust.
En lång tid därefter korn jag tillbaka till den hamn,
som ligger vid ett smalt inlopp från havet, och
där fick jag veta, att han hade gått Över stora
oceanen för att jaga salar vid östra sidan av det
landet, som sträcker sig mot söder från det ryska
havet. Och jag, som ju hade blivit sjöman, jag
tog hyra tillsammans med män av hans egen ras
och följde efter honom på säljakt. Och det var
icke många skepp uppe vid det nya landet. Men
vi höllo oss tätt efter sälstimmen och jagade dem
norrut hela våren igenom. Och när sälhonorna voro
tunga med valpar och gingo över ryska sjögränsen,
blevo våra män rädda och knorrade. Ty där var
godt om dimma, och varje dag miste vi män i
båtarna. Och de ville icke arbeta, så att kaptenen
vände skeppet mot det håll, varifrån vi hade
kommit. Men jag visste, att den gulhårige sjöfararen
var orädd och att han skulle följa sälflocken ända
till de ryska öarna, dit endast få män bruka gå.
Och därför tog jag en båt i nattens mörker, medan
utkiken sov på fördäcket, och så for jag allena
med den till det varma, långa landet. Och jag
reste söderut för att träffa männen vid Yeddobuk-
192
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
