- Project Runeberg -  Vargens son. Skildringar från polartrakterna /
199

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En ny Odyssevs

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gick släden, som jag körde, genom isen med
hundarna; och han och Unga trodde, att det var en
olyckshändelse och ingenting annat. Och det var
mycket proviant på den släden, och hundarna voro
de starkaste. Men han skrattade, ty han var full av
liv och styrka, och åt hundarna som voro kvar gav
han sedan helt litet föda, så att vi måste skära dem
lösa ur seltyget en i sänder och ge dem åt deras
kamrater att äta. Vi skulle få det lätt under
återvägen, sade han, då vi skulle gå från det ena
förrådsstället till det andra och äta utan både slädar
och hundar. Och det såg nog så ut, för vi hade
mycket litet proviant, och den siste hunden dog i sitt
seltyg samma kväll som vi kommo till stället med
guldet och de många männens ben och förbannelser.
För att komma till denna plats inne mellan de
stora bergen — och kartan talade sant — höggo vi
trappsteg i isen uppåt en klippvägg. Vi sågo efter
en dal på andra sidan, men där fanns ingen dal.
Snön bredde sig över alltsammans så jämnt som på
ofantliga skördefält, och här och där höjde väldiga
berg sina vita hjässor upp mot stjärnorna. Och midt
på denna underliga slätt, som skulle ha varit en dal,
stupade jorden och snön inåt jordens innandöme.
Hade vi inte varit sjömän, skulle vi ha känt svindel
vid denna syn. Men vi stodo vid den slippriga
randen för att se efter om det fanns någon möjlighet
att komma dit ned. På en sida, men endast där,
var klippväggen mindre brant; där hade den en
lutning, som påminde om ett skeppsdäck i storm.
Jag vet inte, varför det skulle vara så, men så var

199

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:39:03 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vargensson/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free