- Project Runeberg -  Varghunden /
10

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1:a avd. Vildmarken - I. På färdvägar i Nordlandet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och sade: ”Jag skall bli riktigt belåten, när den här
färden är över.”

”Vad menar du med det?” frågade Bill.

”Jag menar, att den här ballasten inverkar menligt
på dina nerver — du börjar ju rent av ha synvillor.”
”Jag tänkte just på det”, svarade Bill allvarligt.
”Och därför tittade jag efter i snön, sedan jag hade sett
honom ge sig i väg — men spåren funnos där. Så
räknade jag hundarna om igen, och alla sex voro kvar.
Spåren synas ännu. Vill du se dem. Jag skall visa
dig dem.”

Henry svarade ej. Han fortsatte sin måltid under
tystnad, och till slut drack han ytterligare en kopp
kaffe. Därefter torkade han sig om munnen med
avigsidan av sin ena hand och sade:

”Du tror således att det var. . .”

Han avbröts av ett långdraget, sorgset, ilsket och
klagande tjut utifrån mörkret. Han lyssnade till
detta-tjut, visade med handen åt det håll varifrån
det kom och fortsatte . . . ”en av de där?”

Bill nickade. ”Ja, sannerligen tror jag inte det förr
än något annat. Och du märkte ju själv hur
hundarna väsnades.”

Skri etter skri höjdes och besvarades — tystnaden
var förvandlad till ett helvetiskt oväsen. Tjutet
upprepades från alla håll, och hundarna förrådde sin
förskräckelse genom att tränga sig allt tätare
tillsammans så nära elden att deras hår sveddes av hettan. Bill
kastade på mera ved, innan han tände sin pipa.

”Jag tycker, att du ser tusan så lång ut i synen”,
sade Henry.

”Åh, jag tänkte bara på. . Han såg betänksamt

io

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:39:04 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varghunden/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free