- Project Runeberg -  Varghunden /
64

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2:a avd. Vildmarkens barn - II. I lyan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

helt om lugnt och följde den högra fåran. Spåret hade
varit mycket större än dem hans egna fötter gjorde,
och han visste att det föga lönade sig för honom att följa
det.

En halv mil uppåt den högra strömfåran uppfångade
hans skarpa hörsel ljudet av gnagande tänder. Han
smög försiktigt ditåt och fann att det var ett piggsvin
som stod upprätt mot ett träd och prövade sina tänder
på dess bark. Enöga närmade sig försiktigt, men utan
några förhoppningar. Han kände till det där släktet,
fastän han aldrig förr hade träffat dem så långt norrut.
Aldrig under hela sitt långa liv hade han mättat sin
hunger med piggsvin. Men det var länge sedan han
hade lärt sig att det kunde finnas gynnsamma
tillfällen, och han fortfor att gå framåt. Man kunde aldrig
veta vad som skulle hända, ty när det är fråga om
levande ting, gestalta sig händelserna nästan alltid på
olika sätt.

Piggsvinet rullade ihop sig till en boll, från vilken
långa skarpa taggar stucko ut åt alla håll och trotsade
varje angrepp. Enöga hade en gång i sin ungdom
nosat alltför nära på en sådan där synbarligen orörlig
boll med utstående taggar, men då hade han plötsligt
fått ett slag på nosen av djurets svans. En av
taggarna fastnade i nosen och satt kvar i flera veckor, sved
och värkte, tills den slutligen föll bort. Nu lade
Enöga sig ned i bekväm hopkrupen ställning, med nosen
på en dryg fots avstånd från bollen och utom
räckhåll för dess svans. Sedan höll han sig fullkomligt
stilla och väntade. Ingen kunde veta! Någonting
kunde hända. Piggsvinet skulle kunna rulla upp sig
igen. Enöga kunde få ett tillfälle att ge det ett

64

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:39:04 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varghunden/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free