- Project Runeberg -  Varghunden /
69

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2:a avd. Vildmarkens barn - II. I lyan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

honom förträffligt, och hans hunger blev allt
våldsammare. Men han hade levat för länge i världen
för att glömma försiktighetens bud. Han väntade.
Han lade sig ned och väntade, medan piggsvinet
grymtade och skar tänder och uppgav små ilskna skrik.
Efter en liten stund såg Enöga att taggarna sänkte
sig och att piggsvinet började skälva. Men
skak-ningarna upphörde plötsligt. Ännu en gång smällde
de långa tänderna trotsigt tillsammans, men så föllo
taggarna alldeles ned utmed kroppen — den slaknade
och rörde sig icke mer.

Med nervöst darrande tass sträckte Enöga ut
piggsvinet till dess fulla längd och vände det om så att det
låg på rygg. Ingenting hände. Piggsvinet var dödt.
J.nöga undersökte det hastigt och omsorgsfullt, grep
Jet försiktigt mellan sina tänder och begav sig så
nedåt strömmen, halvt bärande och halvt släpande
piggsvinet med sig och med huvudet vändt åt sidan
för att undgå att trampa på den stickande bördan.
Plötsligt kom han ihåg någonting. Han släppte
piggsvinet och vände om till den plats där han lämnat
ripan. Han tvekade icke ett ögonblick. Han var
fullkomligt på det klara med vad som skulle göras, och
han gjorde det — han åt raskt upp ripan. Så vände
han tillbaka och tog sin börda på nytt.

När han kom insläpande med sitt jaktbyte i hålan,
undersökte honan det ivrigt, vände därefter nosen mot
honom och slickade honom lätt på halsen. I nästa
sekund visade hon bort honom från ungarnas närhet
med en morrning som var mindre sträng än vanligt;
snarare ursäktande än hotfull. Hennes
instinktmässiga fruktan för fadern till hennes ungar höll på att

69

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:54:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varghunden/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free