Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3:e avd. Vildmarkens gudar - I. Eldskapare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TREDJE AVDELNINGEN
VILDMARKENS GUDAR
o o o
I.
ELDSKAPARE.
Vargungen råkade på dem helt plötsligt. Det var
hans eget fel. Han hade varit oförsiktig, då han
lämnade hålan och sprang ner till strömmen för att
dricka. Troligen hade han varit vårdslös därför att
han var sömnig — han hade varit ute på jakt hela
natten och nyss vaknat. Och så var ju också vägen
ner till vattnet så välbekant för honom. Han hade
gått där så många gånger utan att någonting hade
händt.
Han gick ner förbi den förtorkade furan, sprang över
gläntan och fortsatte in bland träden. Där kände
han plötsligt en säregen lukt, och i detsamma fick han
se någonting märkvärdigt. Framför honom sutto fem
levande ting nedhukade på marken och alldeles tysta —
aldrig förr hade han sett sådana ting. Det var första
gången han såg människor. Och när dessa levande ting
fingo se honom, sprungo de icke upp, ej heller visade de
tänderna eller morrade. De rörde sig icke ur fläcken,
utan sutto tysta och olycksbådande.
Vargungen rörde sig icke heller. Varenda instinkt
102
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
