Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3:e avd. Vildmarkens gudar - II. I slaveri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gav honom återigen en spark, denna gäng med avsikt.
Men Vitkäft upprepade icke sitt anfall mot foten.
Han hade fått en ny lärdom som hörde till slaveriet.
Aldrig, under vilka förhållanden som helst, fick han
bita den gud som var hans herre och husbonde. Denne
herres och husbondes kropp var helig och fick ick
beröras av en sådan varelses tänder som hans. Ty
detta var tydligen den värsta förbrytelse han kunde
begå, ett brott, för vilket det varken fanns överseend
eller förlåtelse.
När kanoten stötte mot land, låg Vitkäft gnällande
och orörlig kvar där han låg och avvaktade Grå
Bäverns vilja. Och det var tydligen Grå Bäverns vilja
att han skulle gå i land, ty han slängdes handlöst dit,
så att han slog hårdt mot marken med ena sidan ocl
kände nya smärtor i sin mörbultade kropp. Han krav
lade sig darrande upp på fotterna och stod där sedan
och gnällde. Nu kom Lip-Lip, som hade åsett all;
sammans från stranden, rusande över honom, slo
omkull honom och högg sina tänder djupt i hans kött.
Vitkäft var för hjälplös att kunna försvara sig, och
det skulle ha gått honom mycket illa, om icke Grå
Bävern hade sträckt ut sin fot och med den slungat
Lip-Lip i luften så högt och så våldsamt, att han slog
i marken ett godt stycke därifrån. Det var nu ett
bevis på hans guds rättvisa, och oaktat sitt
bedrövliga tillstånd kände Vitkäft en viss tacksamhet därför
Han linkade lydigt i sin husbondes spår genom byn
till hans tält. Och på detta sätt fick Vitkäft lära sig.
att rättigheten att straffa var någonting som gudarna
hade förbehållit sig själva och förnekat de varelser av
lägre ordning som voro dem underdåniga.
126
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
