Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3:e avd. Vildmarkens gudar - IV. Gudarna på resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
IV.
GUDARNA PÅ RESA.
När hösten kom, dagarna blevo kortare och frosten
började göra luften bitande kall, fick Vitkäft ett
tillfälle att återvinna sin frihet. I flera dagar hade det
rådt stor uppståndelse i indianbyn. Man skulle bryta
upp från sommarlägret, och stammen skulle med hela
sitt bagage bege sig ut på höstjakter. Vitkäft följde
allt som försiggick med ivrig uppmärksamhet, och
när tälten började falla och kanoterna lastades vid
stranden, förstod han hur det var. Kanoter sköto
redan ut från land, några av dem voro snart ur sikte
nedåt floden.
Han beslöt sig helt lugnt för att stanna kvar. Han
avvaktade ett lämpligt tillfälle att smyga sig från
lägret ut i skogen. Där dolde han sina spår i
strömdraget, där isen redan började lägga sig. Och så
kröp han långt in i ett tätt snår och lade sig där och
väntade. Tiden gick, och han somnade och sov i
flera timmar. Plötsligt väcktes han av att Grå
Bäverns röst ropade hans namn. Det var också andra
röster. Vitkäft hörde att Grå Bäverns hustru också
lockade på honom, och även Mit-sah, Grå Bäverns son.
Vitkäft darrade av förskräckelse, men ehuru han
136
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
