- Project Runeberg -  Varghunden /
140

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3:e avd. Vildmarkens gudar - IV. Gudarna på resa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skorpa under honom och han fick kämpa för sitt liv
i det iskalla vattnet. Och hela tiden höll han skarp
utkik efter den plats, där hans gudar hade övergivit
floden och begivit sig inåt land.

Vitkäft var visserligen klokare än hans släkte i
allmänhet, men hans inre synvidd var icke tillräckligt
vidsträckt för att även omfatta den andra stranden
vid Mackenziefloden. Om nu hans gudar hade gått
i land på den sidan ? Det föll honom aldrig in. Längre
fram i livet, då han hade färdats mera omkring, blivit
äldre och erfarnare och lärt sig mera i fråga om floder
och indianvägar, kunde han kanske ha fattat och
föreställt sig en sådan möjlighet. Men denna
förmåga var ännu något som tillhörde framtiden.
Fö’-närvarande rusade han blindt framåt, utan att ta
med i beräkningen någonting annat än den sida
av-stranden, där han befann sig.

Han fortsatte sitt lopp under hela natten, vars
mörker kom honom att råka ut för hinder och missöden,
som visserligen uppehöllo honom, men icke förmådde
hejda honom. Vid middagstiden dagen därpå hade
han sprungit oavbrutet i trettio timmar, och hans
muskler började slakna. Det var endast hans
ihärdighet som höll honom i gång. Sedan fyrtio timmar
hade han icke ätit en bit, och han var utmattad av
hunger. De upprepade doppningarna i det iskalla vattnet
hade också utövat sin verkan på honom. Hans vackra
päls var hoptovad. De tjocka dynorna under hans
fötter hade blödande sår. Han hade börjat halta, och
detta tilltog med varje timme som gick. Till råga
på allt täcktes himmelen av mörka moln och det
började snöa — våt, smältande, klibbig snö, som

140

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:54:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varghunden/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free