Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3:e avd. Vildmarkens gudar - IV. Gudarna på resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vitkäft väntade att få stryk. Han kröp ihop och
reste ragg, då han kom att tänka på det. Men så
fortsatte han ändå. Han fruktade och kände
motvilja för den tuktan som han visste väntade honom.
Men han visste också att han sedan skulle få njuta
av eldens värme, av gudarnas beskydd och hundarnas
sällskap — det sistnämnda visserligen fientligt och
besvärligt nog, men ändå ett sällskap och
tillfredsställande för hans sällskapliga instinkter.
Han kom ödmjukt krypande fram till eldskenet.
Grå Bävern fick se honom och upphörde att tugga på
talgen. Vitkäft närmade sig långsamt, nästan
krälande på marken, han kunde icke nog förnedra sig
och visa sin ödmjuka underkastelse. Han styrde kurs
rakt på Grå Bävern, och för varje tum han skred
framåt gick det långsammare och han såg mera skamsen och
slagen ut. Slutligen låg han vid sin herres fötter,
och i hans våld gav han sig nu frivilligt med både
kropp och själ. Av eget val hade han kommit för
att sitta vid en människas härd och ställa sig under
hennes välde. Vitkäft darrade under väntan på det
straff, som skulle drabba honom. Grå Bävern lyfte
sin hand, och han kröp ovillkorligt ihop under väntan
att slaget skulle falla. Men det kom icke. Han stal
sig till att se upp. Grå Bävern höll på att bryta
talg-stycket i två delar. Och Grå Bävern räckte honom
den ena biten. Helt varsamt och en smula misstroget
luktade Vitkäft först på talgen och tog den sedan i
munnen. Grå Bävern befallde att han skulle få kött
och höll de andra hundarna på avstånd medan han åt.
Varefter Vitkäft, tacksam och belåten, lade sig vid
Grå Bäverns fötter och stirrade in i elden som värm-
142
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
