- Project Runeberg -  Varghunden /
145

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3:e avd. Vildmarkens gudar - V. Ett fördrag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gamla, då Vitkäft däremot endast var åtta. Varje
hund var med sitt särskilda rep spänd för släden.
Intet av repen hade samma längd som något av de
övriga, utan skillnaden mellan vart och ett av dem
var så stor som en hunds kroppslängd. Alla repen
voro fastgjorda vid en ring i slädens främre kant.
Släden var utan medar, förfärdigad av björkbark i
fcåtfason med uppstående framända, för att kunna
plöja genom snön. Denna konstruktion gjorde att
slädens tyngd och last fördelades på största möjliga
yta av snön, som var mycket mjuk och liknade
kristallstoft. Enligt principen för den vidsträcktaste
fördelning av tyngden voro draghundarna spända för
släden i solfjäderfason från slädens främre ända, så att
ingen av dem trampade i de andras spår.

Denna anordning hade för övrigt även en annan
fördel. Repens olika längd hindrade hundarna från
att anfalla dem som sprungo före. Om en hund ville
anfalla en annan, måste han vända sig om mot en
med kortare rep. Men i så fall skulle han stå ansikte
mot ansikte med den anfallne och för övrigt genast
träffas av pådrivarens piska. Den största fördelen
var kanske ändå, att om en hund ville anfalla någon
av dem som gingo före, måste han ta i så mycket
ivrigare, och ju fortare släden gick, desto lättare kunde
den angripne komma undan. Den som gick bakom
kunde aldrig hinna upp den som gick framför. Ju
fortare han sprang, desto fortare sprang också den
som var före och som han ville hinna upp — och desto
fortare sprungo alla hundarna. På detta sätt gled
släden fortare framåt, och människans slughet hade
återigen utvidgat sitt herravälde över djuren.

10. Varghunden.

145

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:39:04 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varghunden/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free