- Project Runeberg -  Varghunden /
161

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3:e avd. Vildmarkens gudar - VI. Hungersnöden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och slet upp hans kind ända intill benet. Det kunde
han omöjligt förstå. Han ryggade tillbaka, häpen och
förvirrad.

Men det var icke Kiches fel. En vargmor är icke
så skapad att hon behåller i minnet sina ungar från
föregående år. Och därför kom Kiche nu icke heller
ihåg Vitkäft. För henne var han ett främmande
påfluget djur, och hennes nuvarande kull gav henne
rättighet att hämnas för hans påflugenhet.

En av hennes valpar kravlade sig fram mot Vitkäft.
De voro halvbröder, men de hade intet medvetande
därom. Vitkäft nosade nyfiket på den lille, varvid
Kiche rusade på honom på nytt och gav honom ett
nytt sår. Han drog sig längre tillbaka. Alla de
gamla minnena och känslorna dogo bort igen och
sjönko i den grav varur de hade uppstått. Han såg
på Kiche, som slickade sin unge och allt emellanåt
gjorde ett uppehåll för att morra åt honom. Hon hade
intet värde för honom. Han hade lärt sig att vara
henne förutan. Vad hon haft för betydelse i hans liv
var förgätet. Inom hans värld fanns det ingen plats
för henne, lika litet som det för honom fanns något
rum i hennes.

Han stod emellertid kvar med sina glömda minnen,
häpen och bestört, och undrade vad det egentligen
var fråga om, då Kiche anföll honom för tredje
gången, besluten att helt och hållet fördriva honom från
sin närhet. Och Vitkäft lät sig drivas därifrån. Det
var ju en hona av hans eget släkte, och det var lag
inom hans släkte att hanarna ej skulle strida mot
honor. Han visste ingenting om denna lag, ty den
var icke särskilt inpräntad hos honom genom erfaren-

161

11. Varghunden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:54:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varghunden/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free