- Project Runeberg -  Varghunden /
174

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4:e avd. Övergudar - I. Fiende till sitt eget släkte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

undan, själv lika osårad i bägge fallen. Naturligtvis
kunde det också förekomma undantag från denna
regel. Det fanns tillfällen då många hundar
över-föllo honom på en gång och tuktade honom, innan
han kunde komma undan, och det fanns tillfällen då
en ensam hund hade givit honom djupa sår. Men
det var endast tillfälligheter. Hans stridsskicklighet
var så stor, att han i allmänhet kom undan oskadad.

En annan fördel ägde han däri, att han korrekt
bedömde tid och avstånd. Naturligtvis skedde det
icke medvetet. Han resonerade icke över dylika
saker. Det skedde alltsammans automatiskt. Hans
ögon sågo korrekt, och nerverna meddelade synen
korrekt åt hans hjärna. Hans själsegenskaper voro
bättre avpassade än hos hunden i genomsnitt. De
samarbetade mera lugnt och stadigt. Han ägde ert
bättre, vida bättre samordning i fråga om nerver,
inre begåvning och muskulatur. Så snart hans ögon
hade meddelat hans hjärna den rörliga bilden av en
pågående handling, hade hans hjärna utan medveten
ansträngning genast klar för sig det utrymme, vartill
handlingen måste inskränka sig, och den tid som
behövdes för dess fullbordande. Därigenom kunde han
undvika en annan hunds anfallssprång eller hugget
från hans käkar och på samma gång begagna sig av
den oändligt lilla bråkdel av tid som erbjöd sig för
hans angrepp. Hans kropp och hans hjärna utgjorde
en mera fulländad mekanism. Men för detta kunde
man icke prisa honom själv. Naturen hade varit mera
frikostig mot honom än mot djur i allmänhet, det var
alltsammans.

Det var under sommaren som Vitkäft anlände till

i/4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:54:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varghunden/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free