- Project Runeberg -  Varghunden /
180

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4:e avd. Övergudar - I. Fiende till sitt eget släkte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det behövdes icke mycken ansträngning för att
anstifta dessa gräl. Allt vad han behövde göra, sedan
de främmande hundarna hade kommit i land, var att
visa sig för dem. Så snart de fingo se honom, rusade
de på honom. Det var instinkten som drev dem. Han
var för dem detsamma som vildmarken — det
okända, det förskräckliga, det ständigt hotande, det
som lurade i mörkret bortom eldarna i den primitiva
värld, där de nu samlades kring dessa eldar och
skapade om sina instinkter, lärde sig att frukts
denna vildmark, från vilken de ursprungligen
stammade, men som de hade övergivit och förrått.
Generation efter generation, från forntid till nutid, hade
denna fruktan för vildmarken blivit inpräglad i deras
natur. I århundraden hade vildmarken för dem
betytt fasor och förstörelse. Och under hela denna tid
hade deras herrar givit dem full frihet att döda all
vildmarkens avkomma. Genom att göra detta
skyddade de både sig själva och de gudar i vilkas närhet
de vistades.

Och därför behövde dessa hundar, som nyss anlänt
från milda sydliga trakter och kommo springande
utför landgången ned på Yukons strand, endast få
syn på Vitkäft för att känna en oemotståndlig drift
att rusa på honom och anfalla honom. Om de också
voro uppfödda i städer, låg en instinktmässig fruktan
för vildmarken likväl nedlagd i deras natur. Det
var icke endast med egna ögon de sågo det varglika
djuret framför sig i dagens fulla ljus. De sågo
honom också med sina förfäders, och deras nedärvda
minne sade dem att Vitkäft var en varg, med vilken
de måste ligga i fejd.

180

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:39:04 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varghunden/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free