- Project Runeberg -  Varghunden /
184

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4:e avd. Övergudar - II. En vanvettig gud

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kolossalt. Dit hörde en ofantlig underkäk, bred
och tung och utskjutande både utåt och nedåt, så att
det såg ut som om den vilade mot mannens bröst.
Men detta såg kanske så ut, därför att halsen var så
smal att den tycktes omöjligt kunna uppbära sin
tunga börda.

Denna väldiga underkäk gav Beauty Smiths ansikte
ett utseende av grym beslutsamhet. Men icke så helt
ändå. Det kom sig kanske av överdriften — käken
var måhända för stor. I alla händelser var hans
utseende en lögn. Beauty Smith var vidt och bredt känd
för att vara den fegaste av alla knäsvaga och fega
stackare. Till beskrivningen på honom hör också,
att hans tänder voro stora och gula, och att hans bägge
ögontänder, som voro längre än de övriga, sköto
fram under hans tunna läppar som
rovdjursbe-tar. Ögonen voro gula och smuts färgade, som om
naturen hade för tillfället blivit strandsatt på färg
och blandat ihop vad som fanns kvar i de olika
tuberna. Och det var på samma sätt med hans hår,
som växte sparsamt och ojämnt. Även det var
smuts-gult med något mörkare tofsar här och där, vilka reste
sig i ojämna tuvor likt säden på ett fält där stormen
har farit fram.

Med ett ord — Beauty Smith var ett vidunder av
fulhet, men det kunde man ju icke klandra honom för.
Felet låg annorstädes. Naturen hade format honom
sådan, och han kunde icke göras ansvarig för det.
Han lagade maten åt de andra männen i fortet, han
diskade och gjorde allt släparbete. Och de föraktade
honom icke. De tolererade honom snarare på ett
mycket humant sätt, så som man i allmänhet tolererar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:39:04 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varghunden/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free