- Project Runeberg -  Varghunden /
185

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4:e avd. Övergudar - II. En vanvettig gud

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

farelser som blivit styvmoderligt behandlade av
naturen. De voro dessutom även rädda för honom.
Hans utbrott av fegt raseri kommo dem att inse att
han kunde ge dem ett skott i ryggen eller lägga gift i
deras kaffe. Men någon måste laga maten, och vilka
brister Beauty Smith än hade för övrigt, laga mat det
kunde han.

Sådan var den man som mest av alla njöt av Vitkäfts
grymhet och slughet och som önskade bli hans ägare.
Från första stunden försökte han komma på
vänskaplig fot med honom. I början låtsade Vitkäft icke
märka hans bemödanden, men när de blevo mera
ihärdiga, reste han ragg och visade tänderna och gick
baklänges. Han tyckte icke om Beauty Smith.
Mannens hela väsen berörde honom obehagligt. Han
vädrade ont hos honom, och han drog sig undan den
utsträckta handen och var rädd för det tillgjort
vänliga talet. Det väckte helt enkelt hans hat.

För enklare naturer äro gott och ont helt enkla
begrepp. Gott är allt som medför lättnad,
tillfredsställelse och upphörande av smärta. Därför tycker
man om det som är godt. Ondt är däremot allt som
medför obehag, fruktan och smärta, och därför blir
det onda hatat. Vitkäft kände obehag i Beauty Smiths
närhet. Från mannens förvridna kropp och virriga
sinnen utströmmade på ett hemlighetsfullt sätt den
ohälsa som bodde inom honom, likt dimman som höjer
sig från feberalstrande sumpmarker. Icke på grund
av resonemang och icke heller ensamt genom sina fem
sinnen, utan genom andra, mera avlägsna, outredda
förnimmelser fick Vitkäft den uppfattningen, att
Beauty Smith var full av olycksbringande ondt, ge-

185

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:54:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varghunden/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free