- Project Runeberg -  Varghunden /
188

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4:e avd. Övergudar - II. En vanvettig gud

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

något slags ondt hotade genom dem, och att det var
bäst för honom att hålla sig ur räckhåll för dem.

Men han hade knappt hunnit lägga sig, förrän Grå
Bävern stapplade fram till honom och fäste en
läderrem kring hans hals. Sedan satte han sig bredvid
Vitkäft och behöll ändan av remmen i ena handen.
I den andra höll han en butelj, som han oupphörligt
satte för munnen, varefter Vitkäft hörde ett
klunkande ljud.

En timme gick på detta sätt. Då hördes steg som
förkunnade att någon var i annalkande. Vitkäft
var den som först urskilde detta buller, och han kände
igen det och reste ragg, medan Grå Bävern ännu satt
där och nickade i idiotisk sömnaktighet. Vitkäft
försökte att helt varligt draga läderremmen ur sin
husbondes hand, men då grepo de slaknade fingrarna
fastare tag och Grå Bävern vaknade.

Beauty Smith kom in i lägret och lutade sig över
Vitkäft, som morrade dovt mot föremålet för sin
förskräckelse, medan han uppmärksamt följde minsta
rörelse av hans händer. Så sträcktes den ena handen ut
och började sänka sig över hans huvud. Det dova
morrandet blev allt skarpare och ilsknare. Handen
sänkte sig fortfarande långsamt. Vitkäft kröp ihop
under den och betraktade den illvilligt, medan
morr-ningen blev allt häftigare och tydligen nalkades
kul-minationspunkten. Plötsligt högg han till så häftigt
som en huggorm. Men handen flög ögonblickligen
tillbaka och tänderna slogo tillsammans med en stark
smäll. Beauty Smith var både rädd och ond. Och
Grå Bävern gav Vitkäft ett slag på örat, så att han
hukade sig ned på marken i aktningsfull lydnad.

1S8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:39:04 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varghunden/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free