Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4:e avd. Övergudar - V. Okuvlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skarpt, sedan han väntat en god stund. ”Ut med det!
Vad är det?”
Pådrivaren pekade med bakåtvänd tumme på
Vitkäft.
”Varg eller hund — han må vara vilketdera som
helst — men tämd har han redan varit en gång.”
”Ånej!”
”Jo, säger jag er, han har gått som draghund. Se
hit! Kan ni se märkena efter seltyget över bröstet?”
”Ni har rätt, Matt. Han har varit slädhund, innan
Beauty Smith fick honom i sitt våld.
”Och då finns det ju inte så värst många skäl för
att han inte skulle kunna bli detsamma än en gång.”
”Tror ni det?” frågade Scott ivrigt. Men hoppet
försvann, under det han med en skakning på huvudet
tilläde. ”Vi ha haft honom nu i fjorton dagar, och
han är nu om möjligt vildare än någonsin.”
”Låt honom försöka”, tillrådde Matt. ”Släpp
honom lös, så få vi se.”
Weedon Scott betraktade honom misstroget.
”Ja, jag vet ju att ni har försökt det förut”, fortfor
Matt. ”Men då hade ni ingen käpp.”
”Nå, så försök det ni, Matt.”
Pådrivaren hämtade en käpp och gick sedan fram
till det bundna djuret. Vitkäft betraktade käppen
på samma sätt som ett lejon i bur brukar betrakta
tämjarens piska.
”Han håller ögonen på käppen”, sade Matt. ”Det
är ett godt tecken. Han är ingen dumbom. Törs
inte på mig så länge jag har den till hands. Han är
då inte alldeles utan förstånd.”
När handen sänktes mot Vitkäfts nacke, reste han
219
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
