- Project Runeberg -  Varghunden /
233

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4:e avd. Övergudar - VI. En kärleksfull husbonde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

formade det på ett vackrare sätt. Weedon Scott var
redskapet. Han hade trängt ända till roten av
Vitkäfts natur och berörde genom sin mildhet de
krafter inom honom som hade tvinat bort och nästan dött
ut av brist på näring. En av dessa var kärleken. Den
rntog så småningom sympatiens plats, vilken känsla
förut hade varit det högsta han kommit till under sin
sammanlevnad med gudarna.

Men denna kärlek kom icke på en enda dag. Den
började med sympati och utvecklades sedan helt
långsamt. Vitkäft sprang icke sin väg, ehuru han fick gå
lös, därför att han tyckte om den nye guden. Hans
nuvarande liv var ju mycket bättre än det han hade
fört i Beauty Smiths bur, och det var nödvändigt att
han skulle ha en gud. Människans övervälde var ett
behov för hans natur. Inseglet på hans beroende av
människan sattes på honom redan den dag, då han
vände ryggen åt vildmarken och kom krypande till
Grå Bäverns fötter för att ta emot den väntade
bestraffningen. Och det inpräglades ytterligare och
outplånligt vid hans andra återkomst från vildmarken,
när den stora hungersnöden var över och det återigen
fanns fisk i Grå Bäverns by.

Därför att han behövde en gud och därför att han
föredrog Weedon Scott framför Beauty Smith,
stannade således Vitkäft där han var. Som ett
erkännande av sin tropliktighet åtog han sig självmant att
vaka över sin husbondes tillhörigheter. Han
strövade omkring hyddan medan draghundarna sovo, och
den första som kom dit sedan det hade blivit mörkt,
måste hålla honom på avstånd med käppen tills
Weedon Scott kom till hjälp. Men Vitkäft lärde sig snart

233

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:39:04 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varghunden/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free