Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5:e avd. Tämd - I. En lång färd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Men — vad?” fräste Scott.
”Åjo, bara att. ..” började pådrivaren saktmodigt.
Men så bytte han plötsligt om sinnelag och det hördes
att han var förargad. ”Ni kan då verkligen inte
behöva bli så het om huvudet för det! Att döma av
ert beteende skulle man verkligen kunna tro att ni alls
inte vet vad ni vill.”
Weedon Scott satt en stund försänkt i eftertanke.
Sedan sade han fogligare: ”Ni har rätt, Matt. Jag
vet verkligen inte vad jag vill, och det är just det som
är svårigheten.”
”Det skulle ju vara rent löjligt, om jag tog honom
med mig!” utbrast han efter en stunds tystnad.
”Det håller jag med er om”, ljöd Matts svar, vilket
ej heller nu tycktes behaga hans arbetsgivare.
”Men hur fan kan han veta att ni tänker resa, det
tar mig då riktigt”, fortsatte pådrivaren oskyldigt.
”Det övergår mitt förstånd, Matt”, svarade Scott
med en dyster skakning på huvudet.
Så kom den dagen da Vitkäft genom den öppna
dörren fick se den olycksbringande kappsäcken stå
på golvet i hyddan, medan hans älskade husbonde
packade ned sina saker i den. Där var också ett
oupphörligt kommande och gående; det forna stilla
lugnet i hyddan var stört genom en ovanlig
uppståndelse och oro. Detta var ett ovedersägligt bevis, och
Vitkäft hade redan vädrat sig till det. Nu hade han
alltsammans klart för sig. Hans gud beredde sig till
en ny flykt. Och då han icke hade tagit Vitkäft med
sig på den förra, kunde denne vara säker om att även
nu bli lämnad kvar.
Den natten uppgav han det långt utdragna varg-
247
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
