- Project Runeberg -  Varghunden /
254

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5:e avd. Tämd - II. I Södern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nu, ehuru han var fullväxt och i sin fulla, stolta kraft.
Och där fanns så många gudar! Han blev yr i
huvudet av att se dem svärma omkring. Bullret på
gatorna skar honom i öronen. Han blev förvirrad av det
hemska och ändlösa rusandet och brusandet. Så som
aldrig förr kände han sig beroende av den älskade
husbonden, som han följde tätt i hälarna och aldrig
förlorade ur sikte.

Men Vitkäft skulle icke få mera erfarenhet av staden
än denna mardröm — så som han såg den föreföll den
honom som någonting så overkligt och förfärande, en
syn som långt efteråt oroade hans drömmar. Hans
husbonde förde honom in i en godsvagn och band
honom där i ett hörn vid en kedja midt ibland massor
av koffertar och kappsäckar. Här regerade en
under-sätsig och svartmuskig gud, som gjorde mycket buller.
Han kastade koffertar och packlådor hit och dit,
släpade in dem genom dörren och staplade upp dem i
högar, eller också slängde han dem bullersamt och
ovarsamt ut genom dörren till andra gudar, som togo
emot dem.

Och i detta inferno blev nu Vitkäft övergiven av
sin husbonde. Eller han trodde åtminstone att han
var det, tills han vädrade sig till att husbondens
bagage befann sig bland det övriga. Och nu företog
han sig att hålla vakt över dessa saker.

”Kunde vara på tid att ni kom”, mumlade den
svartmuskige, då Weedon Scott en timme därefter
visade sig i dörren. ”Hunden har inte låtit mig röra
ert bagage med ett finger.”

Vitkäft gick ut från vagnen. Han blev förvånad.
Mardrömmen var förbi. Godsvagnen hade för honom

^54

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:54:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varghunden/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free