- Project Runeberg -  Varghunden /
267

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5:e avd. Tämd - III. Gudens domän

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nare. De sistnämnda voro rädda för honom, ehuru
han aldrig anföll dem. Detta avhöll han sig ifrån,
därför han ansåg att även de voro hans husbondes
tillhörigheter. Men mellan dem och Vitkäft rådde ett
neutralt förhållande och ingenting vidare. De lagade
mat åt husbonden och diskade och gjorde andra
nyttiga saker, alldeles som Matt hade gjort däruppe i
Klondyke. Med ett ord, de voro tillbehör till
hushållet.

Utanför detta område fanns det ännu mera för
Vitkäft att lära. Husbondens domän var vidsträckt
och invecklad, men den hade sina vissa mått och
gränser. Själva jordområdet upphörde vid stora
landsvägen. Där bortom fanns någonting som var alla
gudars gemensamma egendom, nämligen vägar och
gator. Så fanns det inhägnade områden, som
tillhörde andra, särskilda gudar. Och det fanns en
oändlig massa lagar för alla dessa förhållanden, efter vilka
man måste rätta sitt uppförande, men Vitkäft förstod
icke gudarnas språk, och det fanns intet annat sätt
för honom att lära någonting än genom erfarenheten.
Han lydde sina naturliga impulser, tills de förde honom
i kollision med någon lag. När detta hade hänt
några gånger, lärde han sig förbudet och rättade sig
därefter.

Men det verksammaste medlet till hans uppfostran
var husbondens straffande hand eller hans klandrande
stämma. Vitkäfts stora kärlek till sin herre gjorde,
att ett slag av hans hand träffade honom djupare än
någon tuktan som Grå Bävern eller Beauty Smith
hade givit honom. De hade endast träffat hans
kropp, och i sitt sinne hade han fortfarande varit lika

267

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:39:04 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varghunden/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free