Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Georg Leach, sir», svarade den tillfrågade buttert.
Ynglingens sätt utvisade, att han gissade sig skälet,
varför han blivit ditkallad.
»Det namnet är inte irländskt», sade kaptenen skarpt.
»0’Toole eller Mc Carthy skulle passa ditt tryne
förbannat mycket bättre. Såvida inte din mor —
vilket är mycket troligt — skötte irländska bekantskaper
i smyg.»
Jag såg, att ynglingen knöt sina händer vid denna
förolämpning, och han blev mörkröd ända ned på
halsen.
»Nå, det må nu vara», fortsatte Ulv Larsen. »Du
kan ha mycket goda skäl för att glömma ditt rätta
namn, och det räknar jag dig inte till last, så länge du
uppför dig ordentligt. Du kom naturligtvis från
Telegraph Hill. Det syns på hela ditt tryne. Morsk,
som de alltid bli där, och två gånger så butter. Jag
känner till rasen. Nå, du kan lita på, att det där skall
tas ur dig här. Begriper du? Vem inmönstrade dig?
»Mc Cready & Swanson.»
»Sir!» ifyllde Ulv Larsen, med dundrande stämma.
»Mc Cready & Swanson, sir!» rättade sig
skeppspojken med en bister glimt i ögonen.
»Vem tog förskottspengarna?»
»Det gjorde de, sir.»
»Jag kunde tro det. Och du var förbannat glad att
låta dem göra det. Kunde aldrig komma i väg fort
nog, eftersom du hade ett visst slags herrar i hälarna
på dig.»
Ynglingen blev alldeles vild. Han hukade sig ned
som för att ta ett språng, och han såg ut som ett retat
vilddjur, då han framstötte: »Det är en ...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
