- Project Runeberg -  Varg-Larsen /
44

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gled den döde med fotterna först ned i havet.
Kolsäcken drog honom i djupet. Han var borta.

»Johanson», sade Ulv Larsen hastigt till den nye
styr mannen. »Behåll alle man på däck nu, medan de
ä’ här. Tag in toppseglen och klyvame och gör det
raskt. Här kommer en sydostlig. Bäst att reva
fock och storsegel också, medan ni ä’ i farten.»

Inom ett ögonblick rådde en livlig verksamhet på
däcken. Johanson skrek ut befallningarna och
matroserna »halade in» eller »läto gå» en mängd ändar
av olika slag — vilket allt naturligtvis gjorde ett
förvirrande intryck på en landkrabba som jag. Men
det var hjärtlösheten i det hela, som slog mig först
och främst. Den döde var en förfluten episod, en
tilldragelse, som ingen tänkte på vidare, där han låg
insydd i trasor med sin kolsäck, medan fartyget fortsatte
sin färd under pågående arbete. Ingen hade visat
en skymt av rörelse. Jägarna skrattade återigen åt
Smokes historier; matroserna halade och drogo, och
två av dem klättrade upp i vantema; Ulv Larsen
studerade det mulnade himlavalvet till lovart; och
den döde, som hade mist sitt liv genom utsvävningar
och begravts så eländigt, sjönk allt djupare och
djupare . . .

I denna stund kände jag mig slagen av havets
grymhet, dess skoningslöshet och fruktansvärdhet. Livet
hade blivit ett värdelöst gyckelspel, någonting rått
och oredigt — själlösa rörelser hos gyttja och slem.
Jag höll mig fast vid relingen till lovart, nära intill
vanterna, och såg ut över de ödsliga, skummande
vågorna bortåt de låga dimbankarna, som dolde San
Francisco och Kaliforniens kust. Regnskurar kommo

44

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:54:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varglarsen/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free