- Project Runeberg -  Varg-Larsen /
54

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

upp, skala potatis och diska! Jag var alls icke stark.
Doktorerna hade alltid sagt, att jag hade en präktig
konstitution, men jag hade aldrig utvecklat den
genom kroppsövning. Mina muskler voro fina och
mjuka som en kvinnas — åtminstone hade doktorerna
sagt så gång på gång under sina försök att övertala
mig till att deltaga i den moderna sporten. Men jag
föredrog att arbeta med hjärnan i stället för med
kroppen — och så var jag nu i föga lämplig kondition
för det hårda liv, som väntade mig.

Detta var en bråkdel av allt som nu gick genom min
hjärna, och jag berättar det för att på förhand
rättfärdiga den svaga och hjälplösa roll, jag var bestämd
att spela. Jag tänkte också på min mor och mina
systrar, jag föreställde mig deras sorg. Bland
saknade omkomna vid Martinez’ undergång var också
jag, mitt lik hade aldrig återfunnits. Jag tyckte

mig se rubrikerna i fetstil i tidningarna — jag såg
mina kamrater i »University Club» och »Bibelot»
skaka på huvudet och säga: »Stackars pojke!» Och

jag kunde se Charley Furuseth i den stund, då jag tog
avsked av honom på morgonen — liggande i nattrock
på sin chäslong vid fönstret och levererande en hel
flod av oratoriska och pessimistiska utlåtanden.

Och under hela tiden satte och slingrade skonaren
Ghost oupphörligt och kämpade sig allt längre och
längre inåt Stilla oceanen — och jag var med. Jag
hörde vinden däruppe. Den trängde till mina öron
som ett dovt rytande. Allt emellanåt hördes ljudet
av trampande fötter ovanför mitt huvud. Ett
oändligt knakande lät höra sig rundt omkring, trävirket och
riggen gnällde och knarrade och jämrade i tusen olika

54

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:54:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varglarsen/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free