Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIONDE KAPITLET.
Min förtrolighet med Ulv Larsen tilltar —• om man
med detta ord kan beteckna den förbindelse, som
existerar mellan husbonde och tjänare, eller rättare sagt
mellan kung och gyckelmakare. Jag är ingenting
annat än en leksak för honom, och han värderar mig
icke högre än ett barn uppskattar en sådan. Mitt
åliggande är att roa honom, och så länge jag gör det,
går allt bra. Men låt honom så bli förargad eller få
ett anfall av dåligt lynne, så blir jag genast förvisad
från bordet i kajutan till kabyssen — och jag får
därtill skatta mig lycklig, om jag slipper undan med livet
och utan fördärvade lemmar.
Jag har så småningom fått ögonen öppna för den
isolerade enslighet, vari denne man framlever sitt liv.
Det finns icke en enda man ombord, som icke hatar
eller fruktar honom, och lika litet finns där någon, som
han icke föraktar. Han tycks rent av förtäras av den
oerhörda kraft, som bor inom honom och som aldrig
tycks ha givit sig luft i fullt motsvarande verksamhet.
Han är sådan Lucifer skulle vara, om denne
övermodige ande vore förvisad till en omgivning av själlösa
Tomlinsonska spöken.
Denna enslighet är svår nog i sig själv, men den blir
ännu värre därigenom att han lever under trycket av
ii 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
