- Project Runeberg -  Varg-Larsen /
121

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ämnets stolthet över att det är ett jäsämne och kan
röra sig.»

Jag lyfte mina händer i hopplöst ogillande av hans
inbitna materialism och fortsatte mina sysslor. Han
fortfor att kopiera linjer och siffror på gradskivan.
Det var ett arbete som fordrade den yttersta
noggrannhet och precision, och jag kunde icke annat än
beundra hans förmåga att dämpa sin kraft i enlighet med
den lätthet och finhet, som fordrades.

Då jag hade slutat bädda upp, överraskade jag mig
med att betrakta honom nästan som jag vore tjusad
av hans åsyn. Han var helt visst en vacker karl —•
vacker i maskulin betydelse. I detta ögonblick lade
jag återigen med aldrig bristande förvåning märke till
den totala bristen på lastbarhet, på dålighet och
syndfullhet i hans ansikte. Jag är fullt övertygad om, att
detta ansikte var typiskt för en man, som’ej gjorde
någonting orätt. Jag önskar, att man ej skall
missförstå detta mitt påstående. Vad jag menar är att en
man med detta ansikte måste antingen icke göra
någonting, som stred mot hans samvete, eller också hade han
icke något samvete alls. Jag är böjd för att antaga
den sista versionen. Han var en storartad atavism,
en man så rent primitiv, att han tillhörde den typ som
kom till världen före den moraliska naturens
utveckling. Han var icke omoralisk, men han var utan
moral.

Jag sade nyss, att hans ansikte var vackert i
maskulin betydelse. Det var slätrakat, och varje linje var
så ren och så skarpt skuren som på en kamé.
Havsluft och sol hade givit hans ursprungligen ljusa hy en
mörk bronsfärg, som vittnade om kamp och strid och

121

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:54:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varglarsen/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free