Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det, hans ögon gnistrade och han lyfte högt sin knutna
hand.
»Må Gud döma er själ till helvetets pina, Ulv
Larsen!» började han. »Fastän helvetet bara skulle vara
för godt åt er, ni fege usling, ni mördare, ni svin!»
Jag stod som slagen av åskan. Jag förutsåg hans
ögonblickliga tillintetgörelse. Men Ulv Larsen fick
det infallet att icke krossa honom. Han gick långsamt
fram till förkanten av halvdäcket, stödde sig med
armbågen mot hörnet av kajuttaket och betraktade
tankfullt och n3Tfiket den överretade ynglingen.
Och George Leach slungade anklagelser mot Ulv
Larsen, sådana han aldrig förr hade hört. Matroserna
samlades i en förskrämd hop utanför skanskappen
och lyssnade. Jägarna trängdes huller om buller ut
från sitt tillhåll, men då Leach fortfor att tala, såg jag,
att det nu icke fanns någon munterhet i deras uppsyn.
Till och med de voro förfärade — icke över ynglingens
hemska tillvitelser, men över hans fruktansvärda
djärvhet. Det föreföll alldeles otänkbart, att någon
levande varelse kunde på detta sätt säga Ulv Larsen
sanningen midt i ansiktet. För egen del var jag
slagen av beundran för den oförskräckte ynglingen, och
jag såg odödlighetens härliga oövervinnelighet höja
sig över köttet och all köttslig fruktan hos honom, som
hos forntidens profeter, för att fördöma
orättfärdigheten.
Och vilken dom! Han drog fram Ulv Larsens
själ i hela dess nakenhet och prisgav den åt allmänt
förakt. Han nedkallade hela störtfloder av
förbannelser från Herren i höjden över honom, och hans tal
flödade av smädelser, som påminte om medeltidens
144
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
