- Project Runeberg -  Varg-Larsen /
196

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hans instruktioner till mig. Vi stävade åt nordväst, och
det var hans avsikt att få seglen över vid första vindpust.

»Vi få brisen på låringen», förklarade han för mig.
»Att döma av de sista skotten, drogo sig båtarna
sydvart.»

Han vände sig om och gick akterut till ratten. Jag
gick för ut och tog plats invid försegelskoten. Så
flög en ny, susande viskning genom luften och ännu en.
Seglen rörde sig en smula.

»A, gudskelov att han inte kommer farande med ens,
mr van Weyden!» utbrast Mugridge ivrigt.

Och jag var verkligen tacksam, jag också, ty jag
hade nu lärt tillräckligt för att veta, vad som under
sådana förhållanden skulle drabba oss, då vi hade alla
segel tillsatta. Vindens susande viskningar övergingo
till pustar och stötar, seglen fylldes och Ghost började
skjuta fart. Ulv Larsen lade rodret hårdt över åt
babord, och vi begynte falla av. Vinden kom nu
rakt akterifrån, den brusade och pustade allt starkare
och starkare, och mina försegel slogo helt muntert.
Jag såg icke vad som försiggick på annat håll, men
jag kände det plötsliga krängandet, då vindtrycket
flyttade över focken och storseglet. Jag hade händerna
fulla med att sköta jagaren, klyvaren och förstänget,
och då denna del av mitt arbete var fullbordad, löpte
Ghost undan med god fart åt sydväst med vinden
på låringen och alla skoten över om styrbord. Utan
att hämta andan, fastän mitt hjärta dunkade som en
hammare efter ansträngningen, rusade jag till
toppsegelfallen, och innan vinden hade blivit för frisk, hade
vi dem ordentligt sträckta. Sedan gick jag akterut
för att inhämta vidare order.

196

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:54:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varglarsen/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free