- Project Runeberg -  Varg-Larsen /
200

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

med hela sin styrka, vilken vi hittills ej hade känt
under länsningen. Jag vände mig ofyckligtvis emot
den i min okunnighet. Den reste sig framför mig
som en mur och f3-llde mina lungor med luft, som jag
ej kunde pressa ut igen. Och medan jag kippade efter
andan och var nära att kvävas, och Ghost för ett
ögonblick slingrade till och krängde över och körde rätt
upp i vind, såg j ag en väldig vattenmassa resa sig högt
över mitt huvud. Jag vände mig åt sidan och drog
andan och såg sedan ditåt igen. Vågen kom
vältrande högt över Ghost, och jag såg rakt upp till dess
topp. Ett glimmande knippe solsken föll över det
skummande krönet, och jag såg en glimt av
genomskinligt brusande grönt med mjölkvitt jrrande skum i
bakgrunden.

Och så kom det — avgrunden var lös och allt hände
i en blink. Jag fick ett krossande och förlamande
slag — ingenstädes och likväl överallt. Jag var
lössliten från det stöd, vid vilket jag hade hållit mig fast,
jag var under vatten, och den tanken flög plötsligt
genom mitt huvud, att detta måste vara det
förskräckliga, om vilket jag hört talas — att sopas ned i havets
djup. Min kropp slog emot och virvlades om
oupphörligt, som om den slungades oemotståndligt framåt
och rullade rim dt, och då jag icke längre kunde hålla
andan, fick jag det bittra saltvattnet i lungorna.
Men under allt detta höll jag fast en enda tanke —
jag vid ste styvhala klyvarens lovartskot. Jag kände
ingen fruktan för döden. Jag hyste intet tvivel om
att allt på något sätt skulle gå väl. Och när tanken
på att verkställa Ulv Larsens order kom till välde i
mitt förvirrade medvetande, tyckte jag mig se ho-

?:00

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:54:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varglarsen/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free