- Project Runeberg -  Varg-Larsen /
207

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

brädgångeii och Överbord. Jag kunde icke simma,
men innan jag hann sjunka, fördes jag tillbaka igen.
En kraftig hand hade gripit tag i mig, och när Ghost
slutligen åter reste sig ur vattnet, fann jag, att jag hade
Johnson att tacka för att jag ännu levde. Jag såg
honom kasta en orolig blick omkring sig, och jag
märkte att Kelly, som i sista ögonblicket hade
kommit för över, ej syntes till.

Då Ulv Larsen denna gång hade misslyckats att
bärga båten vid första försöket och då han nu icke
befann sig i samma läge som vid föregående tillfällen,
måste han begagna sig av en annan slags manöver.
Och det gjorde han också.

»Storartat!» skrek Johnson mig i örat, när vi hade
lyckligt gått igenom den åtföljande syndafloden. Och
jag visste, att hans beundrande utrop icke gällde Ulv
Larsens skicklighet, utan Ghosts sjöduglighet,
f Det var nu så mörkt, att man ej kunde se en skymt
av båten, men Ulv Larsen drejade bi i det
fruktansvärdl upprörda vattnet, som om han leddes av en
ofelbar instinkt. Denna gång blevo vi visserligen
oupphörligt halvt begravda under vattnet, men redde oss
dock godt, och drevo rakt på den kantrade båten, som
skadades ganska betydligt, då den hyvades ombord.

Nu följde ett par timmars ohyggligt arbete, varunder
vi alla —■ två jägare, tre matroser, Ulv Larsen och jag
—• revade först klyvaren och sedan storseglet.
Sedan vi därefter drejat bi för dessa små segel voro
däcken jämförelsevis fria från vatten, och Ghost flög och
hoppade upp och ned på vågkammarna likt en kork.

Mina fingerspetsar hade brustit redan i början, och
medan revningen pågick arbetade jag under det att

207

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:54:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varglarsen/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free