Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Om fyra månader — eller möjligen tre, 0111 jakten
snart tar slut», sade Ulv Larsen.
Hon drog djupt efter andan och stammade: »Jag
— jag trodde — man hade låtit mig förstå, att vi ej
hade mer än en dagsresa till Yokohama. Så att det.. .»
Hon tystnade och såg sig omkring på hela denna krets
av osympatiska ansikten, som envist stirrade ned på
tallrikarna. »Det är inte rätt», förklarade hon.
»Detta är nu en fråga, som ni måste diskutera med
mr van Weyden där», svarade han och nickade åt mig
med en skämtsam blinkning. »Mr van Weyden är
vad ni troligen kallar en auktoritet i fråga 0111 vad
som är rätt. Men det kan ju hända, att jag, som bara
är sjöman, ser saken något olika. Det kan möjligen
vara otur för er, att ni måste stanna här, men nog
var det tur för oss.»
Han såg småleende på henne. Hon sänkte sina
ögon för hans blick, men hon höjde dem åter trotsigt
— mot mig. Jag läste i dem den outtalade frågan:
är det rätt? Lien jag hade klart för mig, att jag måste
spela en neutral roll, och därför svarade jag ej.
»Vad tänker ni om det?» frågade hon nu.
*Att det är illa för er, i synnerhet om det är
någonting särskilt ni har förbundit er till under de närmaste
fyra månaderna. Lien eftersom ni säger, att ni har
företagit resan till Japan för er hälsas skull, kan jag
försäkra er, att ni aldrig kan få bättre luft än ombord
på Ghost.»
Jag såg hennes ögon blixtra av harm, och den gången
var det min tur att sänka mina, medan jag kände, att
jag rodnade inför hennes blick. Det var ett fegt svar
jag liade givit, men vad kunde jag göra?
232
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
