Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TJUGUFÖRSTA KAPITLET.
Den förargelse som Ulv Larsen kände över att han
blivit glömd av Maud Brewster och mig under vårt
samtal vid bordet, måste på något sätt ge sig luft, och
det föll sig så, att Thomas Mugridge blev offret. Han
hade icke förbättrat sig i något avseende, fastän han
verkligen en gång hade bytt om skjorta. Hans dräkt
bar ett tydligt vittnesbörd om fortfarande orenlighet,
och likaså gjorde den hopade, flottiga smörjan på
spiseln, på gr}Ttor och pannor.
»Jag måste ge er en varning, Cooky», förklarade Ulv
Larsen, »och nu är det tid för er att bli kurerad.»
Mugridges ansikte bleknade under sotlagret, och när
så Ulv Larsen kallade till sig ett par man med en lång
ända, flydde han i vildaste fart ut från köket och kröp
under än här och än där på däck, förföljd av den
flinande besättningen. Högst få saker skulle ha varit
dem så i smaken, som att fira honom över relingen,
och låta honom släpa i vårt kölvatten, ty till skansen
hade han skickat den allra gemenaste röra till mat.
Omständigheterna voro synnerligen gynnsamma för
ett dyligt företag. Ghost gled fram genom vattnet
med en fart av endast tre mil i timmen, och havet var
ganska lugnt. Men Mugridge hade ingen aptit på
att bli doppad. Han hade möjligen sett andra undergå
242
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
