Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TJUGUANDRA KAPITLET.
Jag visste vad det var, när hon kom emot mig. Jag
hade under tio minuter sett henne i ett allvarligt
samtal med maskinisten, och sedan jag hade givit henne en
vink att vara tyst, förde jag henne utom hörhåll för
rorsmannen. Hennes ansikte var blekt och hade en
beslutsam min, hennes stora ögon föreföllo större än
vanligt, emedan de så forskande och genomträngande
sågo in i mina. Jag kände mig både aningsfull och
förlägen, ty hon hade kommit för att utforska
Humphrey van Weydens själ, och Humphrey van Weyden
hade just ingenting att vara särskilt stolt över i den
vägen efter sin ankomst till Ghost.
Vi gingo fram till förkant av halvdäcket, och där
vände hon sig om och såg på mig. Jag kastade en
hastig blick omkring mig för att se efter, att det icke
fanns någon inom hörhåll.
»Vad är det?» frågade jag mildt, men det
beslutsamma uttrycket i hennes ansikte förblev sig likt.
»Jag kan lätt förstå, att den bedrövliga tilldragelsen
här i morse till stor del var en olyckshändelse», sade
hon. »Men jag har nyss talat med mr Haskins och
han säger, att samma dag som vi kommo ombord här,
medan jag var nere i kajutan, blevo två av besätt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
