Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Horner var alltid stillsam i sitt sätt, han
förändrade icke en min, men Smokes panna blev mörkröd
och han öppnade munnen för att svara. Ulv Larsen
såg på honom och väntade med stålglitter i ögonen,
men Smoke slöt munnen igen utan att ha sagt
någonting.
»Har ni någonting att säga?» frågade Larsen
utmanande.
Men Smoke vägrade att antaga utmaningen.
»Om vad?» frågade han så oskyldigt, att Ulv Larsen
blev förbryllad och de övriga drogo på munnen.
»Å, om ingenting», sade Ulv Larsen lamt. »Men
jag tyckte det såg ut, som om ni längtade efter en
spark.»
»För vad?» frågade den oförbätterlige Smoke.
Nu flinade hans kamrater uppenbart. Hans
kapten skulle ha kunnat slå ihjäl honom, och jag tvivlar
icke på att blod skulle ha flutit, om icke Maud
Brewster hade varit närvarande. I alla händelser var det
hennes närvaro, som nu gav Smoke mod att handla
som han gjort. Han var eljest mycket för klok och
försiktig att vilja reta Ulv Larsen emot sig vid ett
tillfälle, då hans vrede kunde ge sig luft på ett
kraftigare sätt än i ord. Jag var i förskräckelse för att
det skulle bli våldsamheter av, men situationen
klarade sig genom ett plötsligt utrop från rorgängaren.
»Rök, ohoj!» hördes ropet nedåt den öppna
trappgången.
»Var?» ropade Ulv Larsen uppåt.
»Rakt akterut, sir.»
»Det ä’ kanke en ryss», sade Latimer.
Vid denna förmodan spreds ett ängsligt uttryck
264
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
