Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då det blev mörkt, hade blåsten och sjögången
blivit för starka för båten, och jag tog tveksamt in
seglet och började göra i ordning ett ankare. Jag hade
lärt mig, hur det skulle gå till, genom jägarnas samtal,
och det hela var ganska enkelt. Sedan jag hade
beslagit seglet och surrat fast det säkert tillsammans
med masten, bommen, spristången och två par
reservåror, kastade jag alltsammans överbord och fastgjorde
det vid båtens bog med en lina. Då »ankaret» låg
alldeles i vattenbrynet och var fullkomligt skyddat
för vinden, drev det långsammare än båten.
Följaktligen höll denna stäven mot vind och sjö — den
säkraste utväg att undvika kantring, då sjön går
hög med vittoppiga vågor.
»Och nu?» frågade Maud muntert, då allt detta var
i ordning och jag åter drog’ på mig vantarna.
»Nu färdas vi inte längre mot Japan», svarade jag.
»Vi driva mot sydost, eller syd-sydost, med en fart
av minst två mil i timmen.»
»Men det blir bara tjugufyra mil», inföll hon, »om
också vinden blir lika stark hela natten.»
»Ja — och bara hundrafyrtio mil 0111 den fortfar i
tre dagar och nätter.»
»Men det kommer den inte att göra», sade hon lugnt
och förtröstansfullt. »Den ändrar sig nog och blir
resonligare.»
»Havet är trolöst.»
»Men vinden!» invände hon. »Jag har hört er bli
rent av vältalig i att prisa passadvinden.»
»Jag önskar, att jag hade tänkt på att ta med Ulv
Larsens kronometer och sextant», sade jag nedslagen.
»Att segla i en riktning och drivas åt en annan —■ för
320
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
